fredag 26 januari 2007

Var är min badboll?

I torsdags ringde telefonen. Det var Ben som ville att vi skulle komma över till fastlandet. Cecilia och jag kände oss genast manade att åka. Den tredje pepparkaksgubben lämnade vi kvar på ön, hon kunde inte ta ledigt från jobbet.

Nathan och Ben bor ute på landet, strax utanför Hamilton. Med får utanför fönstret.



Det blev en halvlång utekväll i Hamilton innan vi drog oss tillbaka.

Dagen därpå begav vi oss ut på upptäcktsfärd. De bästa badplatserna var målet, drömmen ett vattenfall. Nathan var inte med, han skulle kanske jobba, om vädret tillät. Istället följde Dave med.

Vårt första stopp var en flod vi följt i hopp om att den skulle leda oss till ett brusande fall. Men när vi kört en tag var vi tvungna att stanna. Vi måste bada nu!



Killarna klättrade upp för en brant och slängde sig ut från vad som måste ha varit en minst 10 meter hög klippa, medan jag och Cecilia sömnigt såg på.

Därefter fick vi precis vad vi hade önskat oss. Vi körde till ett vattenfall som killarna redan kände till. Jag hade kunnat stanna där för alltid.



Ben tycks se det som sin uppgift att bota min höjdskräck en gång för alla. Han lyckades i alla fall lura i mig att jag borde klättra upp till toppen av vattenfallet. Vilket gick ganska bra fram tills dess att vi kom ut ur buskaget och jag insåg hur högt upp jag var. Då ville jag snabbt ner igen.




Efter det åkte vi vidare till Dickie´s Flat. För att ta oss fram till vattnet var vi först tvungna att gå igenom en 200 meter lång grotta. Det var lite fuktigt om tårna, men vad gjorde det när taket var fullt av lysmaskar? Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att de var stjärnor på ett avlägset himlavalv.



Grottan följdes av ytterligare en grotta, men genom denna strömmade en stark ström fram.




Modig som jag är(...) lyckades jag gå igenom hela tunneln och tog mig fram till andra sidan.

Nu hade vi badat på tre otroliga platser, men det bästa sparade vi till sist. Vi hoppade in i bilen och körde ut till Hot Water Beach. Alldeles i närheten finns en vulkan som värmer upp sanden på stranden. När tidvattnet väl har dragit sig tillräckligt långt ut, gräver man en grop i marken och fram strömmar skållhett vatten.

Vi kröp ner i vår hemmagjorda jaccuzzi, stirrade upp mot the Milky Way som här breder ut sig som ett vitt stråk över himlen och vägrade att gå upp på fyra timmar. Då kom tidvattnet tillbaka och fyllde vår grop med vad som kändes som isvatten.

2 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Vilka underbara äventyr du är med om. Känns nästan som att du befinner dig i sagans värld. Otroligt vackert vattenfall! Ha det riktigt, riktigt bra! Sus

26 januari 2007 kl. 12:22  
Anonymous Anonym sa...

Sån tur att vi äntligen fick höra lite mer! Jag är grön av avund. Men, var är badbollen? Mamma.

26 januari 2007 kl. 15:13  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida