Regn på Nya Zeeland

Jag vaknar upp (tisdag morgon) av att det smattrar häftigt mot båthusets tak. En fuktig känsla tränger sig på och jag drar täcket långt upp över öronen. Det starka solskenet har bytts ut mot ett svenskt midsommarregn. Det känns likadant, till och med låter likadant.

Ändå vet jag att allt är helt annorlunda. Att allt har förändrats. Livet har tagit en kraftig sväng och är nu på väg i en helt annan riktning än någonsin tidigare. Jag tänker mycket på hur det kommer kännas om fem månader när vi ska åka hem igen, när vi skall återvända. Ingenting kommer vara sig likt, allting kommer ha bytts ut mot någonting annat.

Eller nej, allt kommer vara som det alltid har varit. Men jag kommer vara annorlunda, jag kommer bytas ut mot en ny, en...

Vad kommer jag bli? Vuxnare? Klokare? Avtrubbad från verkligheten?

Påminn mig, om vem jag var innan jag for, jag börjar redan att glömma...